euresa

7 / 4 Efter frukosten körde vi norrut från Italien. Här var temperaturen låg och det var höga berg omkring oss.
Lars hade varit på besök i Innsbruck under sin konfirmationstid och hade positiv bild av staden, nu ville han visa mig den och naturligtvis var ett besök hos veterinären ett måste.


Mellan Italien och Österike

Vi körde rakt in i centrum, Lars klev av bilen och steg in på ett cafe mitt emot. Jodå hjälpsamma och rara brättade de att veterinären i hela staden, var runt hörnet och två gator ner. yipee!!! (Gud är fortfarande med oss på resan).

 Innsbruck

Väl där kostade besöket en 100-lapp. Hemma kostar det bara att kliva in på en veterinärkliniken mellan 500-1000 kr.
Tillbaks till bilen igen bestämde vi oss för att ta en kopp kaffe på det där cafet som hade hjälpt oss med vägen.
Österrike naturligvis, det hade jag glömt ,cafeernas och bakelserns förlovade land. Här fanns o välja på!!!
Upprymda över vår fullträff med veterinären och cafebesöket i vårsol och 24 gr värme ( mitt i alperna !!!!!) beslöt vi för att stanna. När vi tittar ut från cafet, ser vi ett Best Western Hotell på samma gata en bit bort till höger, vi går dit.



Ett varmt välkomnande, hund bara trevligt. Ett mysigt, lyxigt, familjärt hotell - kan varmt rekommenderas. Neuve Post.
Ett problem bara - jag hade fått tandvärk - inga problem värden ringer till sjukhuset , inget svar. Under tiden berättar han att man har påskmarknad i gamla stan bara under de här dagarna. Då hägrade vårmarknaden. Iväg i solen, Willy Lars och jag. Det är hästdroskor i stan. Det är varmt, inte bara vårsolen, utan människorna...... Underbara, snälla, belevade kunniga och hundvänliga. I gamla stan är det vårmarknad, trångt, mkt folk ändå när t ex Lars går in i en liten butik för att köpa cigarrer viftar ägarinnan in mig. Självklart ska hunden in och vända i en trång butik inte större än att 5 personer ryms, för här, här är man hundvänliga.

 Gamla stan

När vi satte oss på en restaurang, ute, frågade flickan som serverade oss om hon fick ge Willy en skål vatten. Det blev 2 skålar. Dessutom frågade hon om hon fick ge honom hundmat- gratis naturligtvis-
visst okej. Det roliga var att den sortens hundmat(leversnittar) äter inte Willy, men jodå han är väluppfostrad bjuds det ska man inte vara oartig, han sväljer rubbet. Eller så tyckte han som vi att hon var underbart söt och rar. Dessutom hade hon en väsande sensuell röst. 3 ggr frågade hon om allt var okej, och maten var helt underbar. Vi tog kort på tösabiten.



Lars satt och filosoferade som man kan göra över en god bit mat och en stor stark och tyckte att  med en shot till så var det nog dags för mig att ta och krypa hem. Vilket jag gjorde................... utan att ha tagit någon shot!!!!



Innsbruck är vackert. Ett vänligt sinnat folk, vi mötte flera homosexuella och kanske kan de finna sin fristad här, en bit från de stelbenta och fördömande tyskarna. Middagen på hotellet superb, här fick man sina första gröna smörstekta vårsparrisar mmmm. En sen kvällspromenad där vi tog avsked av Innsbruck, en irishcoffee och i säng.
Lars hade verkligen överraskat mig med ett underbart Innsbruck.

Dagen efter åter ont i tanden, inom sjukhuset, 2 tim väntan neej, vi kör.